Denna inbegriper bland europeiska heta kvinnor annat kosmetika- och skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen som allihopa omsatter miljarder vi att sexualisera samt kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger kungen konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt genom konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket astadkomme den till e ekonomiskt foreteelse: igenom gymnastik, trende, smink, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken da kroppen mot en belaggning som befinner si amnad att konsumeras visuellt sasom e foremal saso definieras itu sin potential att framkalla sexuellt begar”. Sexighet promenerar tillsammans andra glos ej att separera av forbrukning. Konsumtionssfaren befinner si ino sin tur fort erotiserad – tank enbart pa samtliga produkter som marknadsfors tillsamman bilder villi nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket ger nagon vidunderlig bredd

Illouz later sin tolknin fran den skopiska kapitalismen nudda Marx tolknin utav varuformen och arbetet sasom vardeskapande forlopp inom Kapitalets forsta forbindelse. Utnyttjandet utav saken dar sexualiserade kvinnokroppen inom saken dar skopiska kapitalismen beskrivs som en expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, darbort man samt kvinnor omfatta ett par antagonistiska klasser sam mannen extraherar nytt ur kvinnornas kroppar ino liknelse tillsammans kapitalistens extraherande utav varde ur arbetarens lekamen. Har driver Illouz sitt tankegang sta vidstrackt. Relationen emellan konen inneha sa vitt mig begriper ett helt annan dynamik an saken da mellan lontagare samt kapitalist, andock ehuru Illouz ick forklarar sin analogi narmare ar det marigt att kunna hurda viktig den befinner si pro hennes tankegan.

Detta kan framsta saso nago randanmarking men speglar ett storre bekymmer med boken, allts dess spretighet

praglade bruten saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighet. Detta styrks fran do manniskor som intervjuas, skada dessa forefaller icke vara ekonomiskt avhangig avta partners och inneha inga alternativ vuxna kidsen.

Det finns fler bryderi samt oklarheter tillsammans Illouz tankegang. Ino boken forekommer insprangda intervjuer saso forfattaren genomfort i en langa storstader tillsammans karlar och kvinns inom skild aldrar. Dessa folk befinner si ick, saso inom foljaktligen gor karlek vark endast straighta, daremot befinner si samtlig akademiker, chefer alternativ likvardi samt omfatta en klargjort urbant medelklasskikt. Detta befinner sig ett av bokens stora brista, icke enkom uta ett representationsperspektiv – all grupper behover inte inkluderas inom analysen pro att gora saken dar gallande – skad i det har fallet gor ointresset forut arbetarklassen sam rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

Nagon utav hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade utav saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighet. Det ha styrks utav de manniskor sasom intervjuas, men dessa forefaller ej befinna ekonomiskt avhangig avta partners och ager inga alternativt vuxna kidsen. Flera av do saso intervjuas ger formulering for vikten av sexuell sjalvbestammande och autonomi, ett synsatt sasom Illouz anser praglar samhallet i grandios.

Andock befinner sig dessa perfekt jambordig starka samt viktiga inom arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet bruten partnern vanligtvis ar grandiost? Hurda ser det ut sta saken da sasom brist ekonomiska forutsattningar att knacka opp av en samband? Praglas relationerna inom arbetarklassen fran e storre matt itu forutsagbarhet sam livslangd eller ar de tvartom annu mer osakra inom nagon reflexion fran prekariseringen itu arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Titta karlekslivets forutsattningar sam dilemma likadana ut villi landsbyden som ino storstaden alternativt paverkas de exempelvis fran avflyttning eller de begransade mojligheterna at anonymitet?

Hon visar hurda kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” samt hurda dess logik darmed strukturerar ej enkom vara utsida inte med dessutom portal leva.

Jag inneha inga besked kungen de fragorna skada det befinner si forbluffande att Illouz avstar a att ens nudda dom. Det befinner si oklart forsavit hon avse att sexualmoralen samt synen gallande karlek samt parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt med det skifte Illouz beskriver finns likas ett i boken okommenterad fart ino omvand riktning: ett varnande itu hemmet, familjen och aktenskapet dessutom bland unga persone. Kvinnliga bloggare tillsamman skarpa pa klassiska husmorssysslor sasom matlagning sam heminredning inneha hundratusentals lasare sam konservativa politiska rorelser inneha som bekantin mobiliserat run fragor forsavit konsroller, homofobi samt familjevarderingar i Europa och varlden do senaste decennierna.